En Glömd Fotograf: Mimmi Gustafsson och Hennes Arv

I skuggan av Stockholms gator och gränder levde en kvinna som skulle komma att göra avtryck i fotografins historia. Vilhelmina Sofia "Mimmi" Gustafsson, född 1862 som oäkta dotter till pigan Sofia Ulrika Hagelin, hade en början som många andra kvinnor i hennes tid - osäker och blygsam. Men Mimmi skulle visa sig vara något mer än bara ett fosterbarn hos Maria Charlotta Gustafsson på Hornsgatan 46.


Redan vid 16 års ålder hade Mimmi lämnat Uppsala för Norrköping och senare Sundsvall, men det var till Södermalm hon återvände och där hennes resa som fotograf tog sin början. År 1888 etablerade hon sin första fotoateljé på Götgatan 3 och år 1889 omnämndes hon officiellt som yrkesfotograf i Rotemansarkivet.

Men Mimmi Gustafssons väg var inte bara spikrak. År 1891 gifte hon sig med Viktor Klang Kinell, en poliskonstapel vid Stockholmspolisen som senare blev fotograf. Tillsammans drev de ateljéer på olika adresser och under namnet Kinell & Co. Men Mimmi värnade om sitt eget namn och varumärke, något som tydligt framgår i annonserna från den tiden.

Efter en stor renovering av fastigheten där ateljén låg, var det endast Mimmi som återvände till Götgatan 3. År 1914 tog paret olika vägar och Mimmi fortsatte ensam med sin verksamhet. Men hon var inte ensam i sitt arbete. Fotografielev Alma Margareta Åberg och andra medarbetare var en del av det dagliga livet på Götgatan 3.

Mimmi Gustafssons ateljé var mer än bara en plats för porträttfotografi. Den var en levande del av samhället, en plats för utbildning och arbete för många kvinnor. Hennes skicklighet som porträttfotograf visade sig inte bara i bilderna utan också i den lyhördhet hon visade sina kunder.

När Mimmi stängde sin ateljé år 1930 efter fyrtio år i yrket, var det en era som tog slut. Men hennes arv levde vidare. År 1984 hittades hennes negativ i ett skåp på vinden i Götgatan 3 och år 2011 digitaliserades en del av dem av Stockholms Stadsmuseum.

Mimmi Gustafssons liv och arbete är ett bevis på hur kvinnor kunde ta plats i samhället genom sitt yrke. Hennes ateljé var inte bara en plats för att ta porträtt, utan en plats för människor att mötas och skapa minnen. Mimmi Gustafsson lämnade ett arv av bilder och berättelser som fortfarande lever vidare, och hennes bidrag till fotografins historia är ovärderligt.

Fotografiens historia sträcker sig långt tillbaka i tiden, med rötter som sträcker sig tillbaka till antika civilisationer där konstnärer och arkitekter började utforska olika metoder för att förstå och återge verkligheten. Redan under renässansen på 1500-talet användes enkla hjälpmedel som ritkameror, en form av camera obscura i miniatyr, för att lära sig om perspektiv och proportioner.

I mitten av 1800-talet blev det möjligt att skapa permanenta bilder med hjälp av ljuskänsliga material som silverhalogenider. Joseph Nicéphore Niépce anses vara en pionjär inom fotografin och producerade det äldsta bevarade fotografiet, "Utsikt från fönstret i Le Gras", någon gång mellan 1826 och 1827. Fotografins tidiga utveckling präglades av olika tekniker och processer för att framställa bilder på material som plåt och glas.

Under 1800-talet fortsatte utvecklingen av fotografiska tekniker med framsteg som daguerreotypin, uppfunnen av Louis Daguerre år 1839, och William Henry Fox Talbots kalotypi som introducerades 1841. Dessa tekniker möjliggjorde skapandet av negativ och positivbilder, vilket gjorde det möjligt att producera flera kopior av en bild.

Frederick Scott Archers uppfinning av våtkollodion-processen år 1851 förkortade exponeringstiderna avsevärt jämfört med tidigare metoder. Denna metod använde glasplåtar som negativ, vilket öppnade för nya möjligheter inom fotografin. Senare under 1800-talet introducerades torrplåtar, vilket ytterligare förbättrade tillgängligheten och hanteringen av fotomaterial.

Färgfotografiens framsteg började också under denna period, med Bröderna Lumière som utvecklade Autochrome-metoden år 1907. Denna metod använde färgade stärkelsekorn på glasplåtens filmemulsion för att filtrera ljuset och skapa färgbilder.

Under 1900-talet fortsatte fotografin att utvecklas med introduktionen av nya tekniker och material. Kodachrome-filmen, introducerad 1935 av Leopold Mannes och Leo Godowsky, var en av de första högkvalitativa färgfilmerna. Senare under århundradet såg vi framsteg inom instantfotografi med Polaroid-kameran, utvecklad av Edwin Land år 1948.

Digitala teknologier började på allvar påverka fotografin på 1990-talet, med övergången från film till digitala kameror och bildbehandling. Detta möjliggjorde nya möjligheter inom fotografin, inklusive snabbare bildhantering och distribution via internet.

Idag fortsätter fotografin att utvecklas med avancerade digitala kameror och programvara som ger fotografer möjlighet att utforska nya kreativa gränser. Teknologiska framsteg fortsätter att forma och förändra landskapet för fotografi, samtidigt som traditionella tekniker och processer fortfarande används och uppskattas av många fotografer runt om i världen.

Vill du lära dig mer om den svenska historien och få exklusiva erbjudanden och tips från den gröna guiden i din inkorg? Prenumerera på ett nyhetsbrev från VerdeVerde Travel. 


Berättelsen om Mimmi Gustafsson berättar jag om på min stadsvandring på Södermalm; Katarinaberget, kapsyler och kolera. 

6ea02a89-2a6f-4c94-8ddb-062d891faa37 1jpg