Hur många lejon finns det i Stockholm?

Många gånger har jag passerat Norrbro med utländska besökare och pratat om lejonen med hieroglyfer. Liknande staty grupper har jag sett på många platser ute i världen, till exempel i Rom. När jag sedan börjar se mig om finns det ju lejon i skulpturkonsten både här och där. Samtidigt är många byggnader i Stockholm målade i lejongult.

Inom arkitekturen strävar vi alltid efter att skapa byggnader och strukturer som kombinerar funktion med skönhet. En symbol som har funnit sin plats i arkitekturens värld är lejonet.

Denna majestätiska varelse har genom tiderna representerat styrka, mod och kunglig auktoritet. Jag sökte information om hur lejon har kommit att berika och pryda arkitektoniska skapelser världen över.

Från antikens tempel till moderna skyskrapor har lejonet fungerat som en visuell metafor för styrka och beskydd. I klassisk arkitektur hittar vi lejon som hörnstenar på entréer och portaler. Deras närvaro signalerar inte bara säkerhet, utan ger även en känsla av att besökaren stegar in i en plats av betydelse och auktoritet.

De majestätiska lejonstatyerna, ofta flankerande trappor eller pelare, ger en kraftfull inramning och ett imponerande första intryck.

Med tiden har lejonet utvecklats till en mångfacetterad arkitektonisk symbol. I renässansen och barocken integrerades lejon motivet i fontäner och skulpturer som en del av storslagna trädgårdsanläggningar och palats. Deras närvaro visar på byggnadernas och trädgårdarnas dignitet och skapar en balans mellan människans skapelse och naturens skönhet.

I modern arkitektur tar lejon motivet nya former. Det kan finnas i skulpturer, utsmyckningar och reliefer på byggnader runt om i världen. Genom att inkorporera lejon som designelement kan arkitekter förmedla en känsla av kontinuitet, respekt för tradition och en förmåga att förvalta historien samtidigt som de tar steg mot framtiden.

Förutom den visuella aspekten har lejonet även en symbolisk betydelse som går bortom dess estetiska värde. Lejonet representerar mod och tapperhet, vilket kan vara en inspirerande tanke inom arkitekturen. Att skapa något unikt och nyskapande kräver mod att bryta med det förväntade och våga utforska nya vägar.

Sammanfattningsvis är lejonet ett fascinerande symbol inom arkitektur som lyfter fram en känsla av styrka, auktoritet och tapperhet. Dess närvaro ger inte bara en visuell njutning utan också en djupare förståelse för den rika historien och symbolismen inom arkitekturen. Genom att integrera lejon motivet i arkitektoniska skapelser fortsätter vi att hedra traditioner samtidigt som vi skapar något unikt och vackert för framtida generationer att beundra.

En lejonhane symboliserar styrka, handlingskraft, makt och mod, men också ädelmod. Ett lejon skonar en försvarslös fiende. Kung Gustav II Adolf var Lejonet från Norden. Levde han upp till sin roll?

Rytande lejon, lekande lejon, ädla lejon, kamplystna lejon, liggande lejon, stående lejon och lejon på språng. När regalskeppet Vasa seglar iväg den 10 augusti 1628 är hon smyckad med femhundra skulpturer. Det i särklass vanligaste motivet är lejon. Sammanlagt klänger sextio lejon på det makalösa skeppet. Alla är vackra, välbyggda hannar med yviga och resta manar.

Norrbrolejonen är i brons och placerad på varsin sida om norra brofästet. Skulpturerna är kopior av två egyptiska lejon där originalet står på Vatikanmuseerna i Rom. Det var under en resa i Italien som den dåvarande antikvarien vid Riksarkivet tyckte att dessa skulle passa bra i Stockholm. Dagens Nyheter ville betala för kopior, men det blev en privatperson, en direktör Josef Jonsson, som till slut betalade och ordnade så att lejonen kom på plats. Ragnar Östberg bestämde hur det konstnärliga konceptet skulle se ut i helhet och placeringen utfördes 1926.

De ursprungliga lejonen skulpterades på 300-talet f Kr för Farao Nectanebo II. Skulpturernas hieroglyfer i översättning talar om den nye farao, som härskare över övre och nedre Egypten, att han är älskad av Gudarna och låter landet glänsa likt guld. Symboliskt talar man helt enkelt om ett land i fred med god nederbörd och rika skördar.

Originalen kom till Rom med kejsar Augustus där de länge stod för att vakta portiken vid Pantheon. Senare försvann de och var borta i drygt tusen år tills de i slutet av 1500-talet återupptäcktes och placerades vid fontänen på Piazza di Termini i Rom. Påven Gregorius XVI tog dem till Vatikanmuseerna under 1800-talets första hälft. Lejonen vid Norrbro tillverkades på Bergmans konstgjuteri i Enskede.

Slottslejonen är i stället två bronsskulpturer som står på Lejonbacken vid Slottets norra fasad. Intressant är att de inte är identiska eller spegelvända. De har huvudet mot öst eller väst, alltså bort från varandra och blickar mot norr, och håller båda sina vänstra tassar på ett klot.

Dessa lejon skapades av den franske skulptören Bernard Foucquet d.ä som för övrigt var verksam med många parallella arbeten (varför inte titta lite närmare på Tessinska palatsets portal termer liksom relieferna och maskaroner över norra slottsportalen). Bernards förebild var Medici-lejonen, två marmorlejon med antikt ursprung, uppförda på mitten av 1500-talet vid Villa Medici i Rom, senare flyttade till Loggia dei Lanzi i Florens. Modellerna till Slottslejonen godkändes 1700 av Karl XII, varefter bronslejonen gjöts i ett gjuthus på Norrmalm.

De ställdes upp på Lejonbacken som en kunglig maktsymbol. Bronset till lejonen lär komma från en brunn tagen som krigsbyte på slottet Kronborg vid Helsingör, under Karl X Gustavs fälttåg i Danmark.

En kopia av Medici-lejon hittar vi även vid Konstakademiens hus och vid Kungliga Konsthögskolans entré på Skeppsholmen.

I början av 1600-talet spreds en lejon legend i Europa. Ett guldgult lejon från nattens rike skulle besegra den svarta örnen. Profetian går tillbaka på Bibelns Uppenbarelsebok. Lejonmanteln passade den svenske kungen lika bra som den grekiske hjälten Herkules.

1700-tals konstnären Johan Sevenbom förnyade den svenska landskapskonsten och målade förstås också av lejonet på slottsbacken.

Sedan 1995 ligger stora lejon av betong på Drottninggatan, i gatukorsningarna från Fredsgatan till Kungsgatan. De har tillkommit på initiativ av konstnären Anders Årfelt som skulpterat originalet och som också är upphovsman till de små lejonen som är trogna kopior av originalet. Lejonen tillverkas på Gotland. Det var efter terrorattacken den 7 april där fyra personer dödades och minst 15 skadades som tio nya betonglejon lyftes på plats. Nu fick Drottninggatan totalt 38 lejon. De nya lejonen är större och tyngre. Det skall vara svårare för tunga fordon att kunna ta sig förbi i hög hastighet. Ytterligare betonglejon beställdes och kom ut sommaren 2018. Totalt skall det på Drottninggatan finnas 74 små lejon.

De stora lejonen består av fem delar och väger fyra ton. Smålejonen väger cirka 900 kg. De stora lejonen kostar 23 000 kronor och de små mellan 6 och 10 000 kronor. Det finns en möjlighet att förankra lejonen, men som de nu placerats är de inte förankrade. Det beror på den stora mängd rör och ledningar som går under Drottninggatan. Lejonens placering är gjord i samråd med polis och räddningstjänst.

Minikopior av dessa lejoninnor finns idag att köpa på Designtorget och kan till exempel användas som bokstöd.

Besöker du Stadshuset tillsammans med mig, visar jag dig lejonet på två platser. Ett på väg ut mot den upphöjda terrassen och ett vid Birger Jarls falska grav.