Kritpipans Värde i Den Svenska Historien

Sverige är känt för många ikoniska symboler och traditioner, och en som har en speciell plats i den svenska historien är kritpipan. En enkel rökdon som har funnits i århundraden har en ovärderlig betydelse i vår historia och kultur. I denna blogg ska vi utforska kritpipans värde i den svenska historien och dess roll som en symbol för tradition och samhörighet.

En Kort Historik av Kritpipan i Sverige

Kritpipan är en tobakspipa som är tillverkad av krita, en mjuk, porös sten. Pipor av krita har använts i Sverige sedan 1600-talet och blev populära under 1800-talet. Dessa pipor tillverkades ofta för hand och hade olika former och dekorationer. Kritpipan var en viktig del av det svenska samhället och användes för att röka tobak, vilket var en vanlig social aktivitet under den tiden.

Symbol för Tradition och Samhörighet

Kritpipan har genom åren kommit att symbolisera tradition och samhörighet i Sverige. Den har funnits med i många viktiga ögonblick i svensk historia och kultur. Till exempel, kritpipan har varit en viktig del av den svenska midsommarfirandet, där den används för att röka smultronblad. Midsommar är en av de mest älskade traditionerna i Sverige, och kritpipan är en viktig del av denna fest.

Kritpipan har också dykt upp i svensk litteratur och konst. Många kända författare och konstnärer har skildrat kritpipan i sina verk, vilket har bidragit till att förstärka dess symboliska värde i den svenska kulturen. Den har också varit en symbol för gemenskap och socialt umgänge, då den ofta användes i sällskap av vänner och familj.

Kritpipan i Svenska Hem

Kritpipan har också haft en plats i svenska hem i århundraden. Den har fungerat som en dekoration och en påminnelse om tradition och historia. Många familjer har ägt en kritpipa som har gått i arv från generation till generation, och den har blivit en symbol för familjens historia och rötter.

I dagens samhälle har kritpipan kanske förlorat sin popularitet som rökningsredskap, men dess symboliska värde lever kvar. Den påminner oss om vårt kulturarv och våra traditioner. Många svenskar ser fortfarande kritpipan som en symbol för samhörighet och gemenskap, och den används fortfarande i vissa traditionella sammanhang.

Utgrävningar vid Slussen

De arkeologiska utgrävningarna vid Slussen är ett av de största arkeologiska projekten i Stockholm någonsin. I tre och ett halvt år har utgrävningarna pågått, och fynden har varit långt över förväntan.

 I början av 1600-talet började tobaken importeras till Sverige. I början var rökning bara för de rika. Den röktes i kritpipor av kritlera.

Piporna har sitt ursprung i England där de var mycket populära. En del av piporna har motivet av ett manshuvud och en fisk. Motivet sägs avbilda Jona som blir uppslukad av en val (omnämns i Bibeln). Dessa pipor kallas för Jona-pipor.

– Pipan kallas ibland även för Sir Walter Raleigh-pipa. Det sägs att han var en inbiten piprökare som när han vid ett besök i Virginia i USA, föll i ett kärr och slukades av en krokodil. Skrönan säger att krokodilen spottade ut honom igen då han var så inpyrd av tobaksrök och smakade så illa. Ett rätt unikt fall där rökning faktiskt lönade sig, skrattar Jessica.

De kritpipor man hittat vid Slussen är mycket ovanliga då de inte är brittiska utan kommer från Amsterdam. De visade sig vara tillverkade av pipmakare som alla var verksamma i Amsterdam under 1630-talet. En teori är att pipornas ägare var holländare som bosatt sig i Stockholm. Fynden av kritpiporna gjordes 2013-2014.

Hilton

När Hotell Hilton 1984 skulle byggas vid Slussen fick arkeologerna möjlighet att undersöka marken vid byggplatsen. Vid Södermalmstorg låg en gång Pontus Fredrik de la Gardies eleganta 1600-talspalats – tills det förstördes i den katastrofala branden i juli månad 1759, tillsammans med stora delar av bebyggelsen i Maria församling.

När golvnivån i palatsets östra flygel nu skulle fastställas upptäckte man ett ca 34 kvadratmeter stort källarrum, fyllt med uppskattningsvis sex ton(!) kritpipor, som alltså i över 200 år legat dolda under stockholmarnas fötter. 

Vem skulle ha rökt alla dessa pipor? Det fanns många rökare i landet. Bruket att röka hade kommit till Sverige med hemvändande sjömän och soldater från 30-åriga kriget, och snabb spridit sig inom alla samhällsskikt landet över. Under 1600-talet betraktades tobaken dessutom som en mirakelmedicin, som ansågs stilla feber, minska trötthet, väcka matlust, bota migrän – och till och med cancer. Tobaksrökning användes under 1600- och 1700-talen som ett skydd mot mot pesten.

Från holländska 1600-talsmålares tavlor från krogar och rökstugor kan man få en liten föreställning om hur det kunde se ut även i Sverige när allmogen rökte; högljudda, dästa och berusade människor grupperade runt ett bord med mat, dryck och mitt på bordet ett fyrfat med glödande kol.

Slutsats

Kritpipan har en unik plats i den svenska historien och kulturen. Den har fungerat som en symbol för tradition och samhörighet och har dykt upp i många viktiga ögonblick i svensk historia. Även om dess praktiska användning som rökningsredskap har minskat, fortsätter kritpipan att påminna oss om vårt kulturarv och våra rötter. Den är en påminnelse om det förflutna och en symbol för det svenska samhällets kontinuitet och styrka.